2015-03-13 21:27 av Mikael Degerfält

Det är lätt att sätta sig ner och tänka tillbaka på tiden när jag uppdaterade bloggen flera gånger i veckan. I efterhand är det roligt att läsa, men det börjar bli allt svårare att komma ihåg vad jag syftade på med alla kryptiska inlägg. Nuförtiden känns det som att varje inlägg istället handlar om att jag skrev mer förut och inte så mycket längre, och att jag ska bli bättre på att skriva oftare. Men det är nya tider nu.

Det brukar ju komma något slags bokslut i början av varje år där jag skriver hur det gått med mina lösa planer för året som just passerat. Nu är vi halvvägs igenom Mars och jag har fortfarande inte sammanfattat 2014. Vad jag kan säga är väl att det gick så dåligt att jag slutade räkna. Eller, jag behövde inte sluta räkna, för jag kom inte längre än till två. Åtminstone när det gäller antal böcker jag läste under året. Nytt bottenrekord sen jag började logga böcker 2004. Det här året har inte börjat mycket bättre. Är en tredjedel in i en bok jag började med i slutet av förra året. Och den är inte ens värst lång. Fast på något sätt känns det inte som att det spelar någon roll. Jag har ju faktiskt spenderat min tid med diverse annat istället. Strax före jul började jag koda lite till Sega Mega Drive, och det pillar jag fortfarande med lite nu och då. Dessutom släppte jag faktiskt ett till intro till Atari ST i somras; inte något jag är speciellt nöjd över, men jag vann Hackerence demotävling ändå.

Vad gäller spel så är jag väldigt mycket en periodare. Ibland spelar jag varje kväll under en månad, sedan nästan ingenting. I november släpptes en ny expansion av World of Warcraft, så ganska mycket tid spenderade jag Draenor. Jag besöker det fortfarande ibland, men inte varje kväll som det var tidigare. Mest för att jag vet hur mycket tid det tar. Om jag loggar in när jag kommer hem från jobbet kan jag lätt sitta och spela till klockan elva, då det är dags att fundera på morgondagen.

Inga försök till att sätta ambitiösa mål för mig själv det här året. Nu ska jag bara göra det som faller mig in. Som kanske att flytta.

Postad under Dagboken | Trackback.